Sök på vvs-forum.se



Läs VVS-Forums aktuella valenkät inför valet 2010.

Läs senaste VVS-Forum

Här kan du läsa senaste VVS-Forum. Tidigare nummer
finns under
Tidningsbibliotek. Lösenordet finns i papperstidningen. 

 

Konferens om energideklarationer

Konferens om energideklarationer
Många fastighetsägare
klarar inte deklarationstidpunkten


Den 31 december i år ska 300 000 flerbostadshus och specialbyggnader enligt lag vara energideklarerade med ”lappen i trappen” som bevis för detta. ”Omöjligt”, säger alla inblandade parter, ”vi har inte en chans att klara av detta innan årsskiftet. Risken är att det blir en rad av kompromisser – och vi missar själva syftet med varför vi ska energideklarera byggnader”.

Det låter enkelt. Lagen om energideklaration har funnits i två år och Boverket har sammanställt det regelverk med förtydligande av lagen som gäller för de 581 energiexperter och 255 ackrediterade kontrollorgan som hittills (29 september) är godkända för att utföra energideklarationer.
    – Därmed inte sagt att arbetet med energideklarationer har fungerat lika länge. Det finns fortfarande vissa oklara övergångsregler och gråzoner, sa Bengt Nyman, moderator under konferensen Energideklaration 2008, i sitt välkomstanförande inför drygt 300 delegater från hela landet.

Många frågor

 


Mari-Louise Persson, Boverket och Thomas Neldén, Swedac träffades under en paus i programmet. Båda är överens om att det råder många oklarheter ute i landet när det gäller synen på energideklarationer. En vanlig missuppfattning är att det finns olika graderingar, normal, enkel och förenklad deklaration. ”Helt fel”, säger Thomas Neldén, ”det finns bara en nivå för energideklaration”.
                    Foto: Royny Holmström

   
Mari-Louise Persson, Boverket, bekräftade att verket just nu får otroligt mycket e-post och telefonsamtal med frågor som berör energideklarationer.
    – Många är oroliga för vad som händer om man inte hinner energideklarera sina byggnader innan årsskiftet.
    På den frågan svarade Reigun Thune Hedström, Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, som har huvudansvar för den tillsyn som kommunerna ska utöva i framtiden:
    – Kontakta en godkänd energiexpert så snart som möjligt, senast mitten av december och boka tid för energideklaration. Be energiexperten skicka en bekräftelse där det framgår att han avser att påbörja energideklarationen senast i maj nästa år. Längre än så kan vi inte sträcka oss just nu.
    I ett aktuellt cirkulär till kommunerna har SKL rekommenderat dem att inte vidta åtgärder, till exempel vitesföreläggande, mot de fastighetsägare som inte hunnit deklarera före årsskiftet, under förutsättning att de kan visa en skriftlig beställning av en energideklaration.
    Många frågor till Boverket rör olika åtgärdsförslag som energiexperten lämnar.
    – Det finns inget stöd i lagen som kan tillämpas för att tvinga en fastighetsägare att genomföra de åtgärder som föreslås, poängterade Mari-Louise Persson.
    Åtgärden ska vara ”ekonomiskt försvarbar” – en formulering som ofta ger utrymme för olika tolkningar, vilket också framkom under konferensen.
    Andra frågor till Boverket gäller till exempel radhusbyggnader, och om det är möjligt och rimligt att överföra energidata från en byggnad till en annan byggnad som är identiskt lik.
    Ytterligare frågor:
    Hur ska man på bästa sätt beräkna energidata i en större byggnad med många olika avdelningar eller verksamheter då det bara finns en mätare för hela byggnaden?
    Är energideklaration att jämföra med konsultuppdrag?

 
Reigun Thune Hedström, Sveriges Kommuner och Landsting, och Paul Silfwerberg, jurist på Boverket, fick tillfälle att dryfta många av de juridiska problem som är förknippat med kommunernas tillsyn av energideklarationer. Reigun Thune Hedström konstaterade att tillsynen är sjösatt för snabbt – vi är inte redo för detta, vad ska vi göra? Snart är Sverige ordförandeland i EU och EU-kraven går inte att ändra på.
                    Foto: Royny Holmström
   
Vanlig missuppfattning

– Det är en vanlig missuppfattning hos fastighetsbolag – och hos många andra – att energiexperter är att jämföra med konsulter, påpekade Thomas Neldén, Swedac. Många bolag och husägare ställer krav på energiexperten som går utöver lagen och energiexpertens befogenheter.
    – En energideklaration är ett kontrolluppdrag som utförs av en oberoende energiexpert enligt de föreskrifter och den standard som anges i ISO/IEC 17020. Det är Swedacs uppgift att kontrollera att energiexperter och ackrediterade företag agerar på det sätt som anges i normen.
    Neldén tyckte också att det är oroande många energiexperter som talar om olika nivåer för energideklaration, normal, enkel och förenklad deklaration.
    – Så får det naturligtvis inte vara, konstaterade han. Det finns bara en nivå för hur en energideklaration ska utföras och den är väl dokumenterad i lagar och förordningar.
    Det som vissa kallar en ”förenklad deklaration” innebär att man för över energidata från en byggnad till en annan likvärdig utan att ha gjort besiktning på plats.
    Thomas Neldén jämförde det med att Svensk Bilprovning skulle anse det onödigt att besiktiga alla Volvo V70, årsmodell 2000, efter att ha besiktigat ett enda exemplar av den aktuella bilmodellen.
    – Det är på samma sätt med byggnader, alla har inte samma energiprestanda även om de ser lika ut och är byggda på samma sätt. Det är också omöjligt för energiexperten att lämna trovärdiga åtgärdsförslag om han inte själv har varit på plats, menade Thomas Neldén.

 
Ulrika Jardfelt, Sabo, uppgav att spannet för energideklarationer är otroligt stort – mellan 500 kronor upp till 19 000 för likvärdiga byggnader. En chockerande uppgift…
      Foto: Royny Holmström
   
Stort spann i kronor och ören

I motsats till Swedac så talar Sabo, de kommunala bostadsföretagens organisation, ofta i termer som får energiexperterna att framstå som konsulter.
    – Reducera antalet platsbesiktningar och koncentrera er på de byggnader där energieffektivisering leder till resultat, uppmanade Ulrika Jardfelt, Sabo. Det vill säga större fokus på kostnadseffektiva åtgärdsförslag. Enklare åtgärdsförslag känner fastighetsägarna redan till genom eget uppföljningsarbete, konstaterade hon vidare.
    Sedan kom en chockerande uppgift. Enligt Ulrika Jardfelt ligger kostnaden för energideklaration inom ett mycket brett spann – mellan 500 kronor upp till 19 000 för likvärdiga byggnader! Den uppgiften väckte ett antal ännu obesvarade frågor…
    – Enligt Sabo bör medianvärdet per deklaration ligga på 4 433 kronor inklusive platsbesök, påpekade Ulrika Jardfelt.
   
 
Björn Gustafsson, Ecis, undrade om energi-experterna ska jobba med förenklade metoder (schabloner) eller utbilda sig på att bli bättre att mäta och beräkna den verkliga energiförbruk-ningen.
       Foto: Royny Holmström
   
    – Det är för stort fokus på kostnaderna i stället för att fokusera på varför man ska göra en energideklaration, menade Björn Gustafsson, Ecis AB, som är ett av de ackrediterade kontrollföretagen. Målet bör vara att vi är gratis när vi går ut genom dörren, det vill säga att resultatet av de kostnadseffektiva energisparåtgärderna överstiger den kostnad som kunden har fått betala för att vi kom dit.
    Det konstaterades också att det fortfarande finns fastighetsägare som inte känner till kravet på energideklaration.
    – Trots att kommunerna är tillsyningsmyndighet så ligger ansvaret på Boverket att informera fastighetsägarna, sa Reigun Thune Hedström. Kommunerna har ytterst begränsade resurser och därför ska inte kommunerna hitta på egna metoder utan bara se till att följa det regelverk som Boverket gett ut och som reglerar verksamheten.

Brett samarbete är nödvändigt
Föreningen Sveriges Energirådgivare är på gång att bilda en avdelning för landets energiexperter. Swetic, som företräder de ackrediterade kontrollföretagen, är på gång att bilda en teknisk kommitté för att öppna upp för ett bredare samarbete med energiexperter, myndigheter och beställare i samband med energideklarationer. 
   
 
Eje Sandberg, Aton Teknik Konsult AB, hävdar att upphandling och åtgärdsförslag ska ske i ett långsiktigt perspektiv och beräknat enligt LCC, livscykelkostnad.
      Foto: Royny Holmström
   
    – Vi måste samarbeta för att kunna tolka och tillämpa gällande lagar och förordningar på ett likvärdigt sätt, sa Lotta Bångens, Föreningen Sveriges Energirådgivare. Det är inte bra när olika aktörer använder olika schabloner och nyckeltal för samma arbete. Vi måste förändra och skapa en gemensam plattform som leder till bättre och enklare kommunikation med olika myndigheter. Och inte minst, vi måste komma överens om vad energiexperterna ska sälja – vad kunden får för pengarna – en gemensam lägsta nivå utan att missa målet för verksamheten.
    – Det krävs också att man arbetar i ett mer långsiktigt perspektiv, sa Eje Sandberg, Aton Teknikkonsult AB. De åtgärder som görs är ofta kortsiktiga. De mer lönsamma enligt en livscykelkostnadsberäkning (LCC) glöms eller väljs ofta bort medvetet eller på grund av bristande kompetens. Berörda fastighetsägare ska ges möjlighet att kunna göra effektiva och väl genomtänkta upphandlingar – och då behövs ett brett samarbete även här för att nå bra resultat.
    Björn Gustafsson konstaterade att det finns ett stort utbildningsbehov. Från och med nästa år ökar antalet besiktningsobjekt med cirka 75 000 per år när det blir dags för villaägarna att energideklarera sina villor vilket görs vid försäljning. Det behövs fler energiexperter och det är svårt att rekrytera nya på grund av att många saknar tillräcklig grundläggande kompetens.
    – Frågan är om vi ska fortsätta att jobba med förenklade metoder (schabloner) i samma utsträckning eller om vi ska utbilda oss för att bli bättre på att mäta och beräkna den verkliga energiförbrukningen, undrade Björn Gustafsson. Det finns trots allt ett syfte med det hela. Vi måste minska vår energiförbrukning.
    På en punkt var alla överens – det känns som en omöjlig uppgift att hinna energideklarera alla byggnader i tid så som lagen förskriver.

Royny Holmström

Tio i topp-kommuner –
energideklarerade byggnader 2008-09-30

Nr  Kommun 

Total 

Antal 

Procent

 1  Svedala 

324 

143 

44 % 

 2  Orust 

336 

116 

35 % 

 3  Salem 

274 

80 

29 % 

 4  Storfors 

124 

36 

29 % 

 5  Gotland 

2 150 

604 

28 % 

 6  Timrå 

462 

129 

27 % 

 7  Bromölla 

276 

70 

25 % 

 8  Haninge 

1 329 

328 

24 % 

 9  Sollentuna 

905 

215 

23 % 

10  Växjö 

2 370 

558 

23 % 


Publicerad: 2008-11-04 

» Tipsa någon om om denna sida  Print  Skriv ut sidan


















 
 

VVS-Forum, Box 47014, 100 74 Stockholm
Tfn: 08-762 73 00 - Fax: 08-669 12 04 - E-post: vvs.forum@vvsforum.se

Besöksadress: Årstaängsvägen 19 C, Marievik

Logga in

Powered by UNC