Tomas Kåberger
Energimyndighetens generaldirektör:
”Det ska kosta att bygga hus som slösar energi”

Tomas Kåberger har bara varit Energimyndighetens chef i drygt ett halvår, men han har redan provocerat byggbranschen. Han tycker inte att byggföretagen håller sina energianvändningslöften när man bygger nytt. Med en genuin kompetens och lång erfarenhet inom energiområdet vet Tomas Kåberger vad han pratar om.

Foto: Håkan Flank Arbete: Generaldirektör för Energimyndigheten sen första mars 2008. Jobbade tidigare som: Professor vid Internationella miljöinstitutet, Lunds universitet; Energisekreterare på Naturskyddsföreningen; vd för Talloil AB:s dotterbolag. Utbildning: Civilingenjör i teknisk fysik, Chalmers (1979-83). Doktorsavhandling om ekonomisk teori och termodynamik, docent i miljövetenskap och senast professor vid International Institute for Industrial Environmental Economics i Lund. Ålder: 47 år. Bostadsort: Mölndal, i ett 150 m2 stort ”70-talshus som är byggt på 80-talet”. Familj: Hustru (sjukgymnast) och två tonårsbarn (14 och 16 år). Intressen: Bergsklättring.

Han påminner lite om en engelsk gentleman med slipsen instoppad i den knäppta västen under kostymen. Samtidigt ser han pojkaktig ut i sin långa gänglighet med en ostyrig Tintin-lock som faller ner i pannan och något klurigt i den intensiva blå blicken.
    Det är pressvisning av ”Det energismarta huset” på Hem & Villa-mässan i Stockholm, men arrangörerna ser oroliga ut. Finanskrisen har lamslagit världen och kommer folk verkligen att intressera sig för en mässa som handlar om inredning och energi?
    – Ja, absolut! Det är lönsamt att spara energi.
    I dagens Financial Times kan man läsa rubriken ”Energieffektivisera – det minst plågsamma sättet att spara pengar”. I det amerikanska krispaketet finns stora summor avsatta för forskning om alternativa energikällor. USA:s egna oljekällor räcker bara till hälften av behovet, säger Tomas Kåberger.
    – När jag tillträdde sålde jag alla aktier i sol- och
vindenergiföretag med vinst.
Det hade varit mer lönsamt att behålla dem. De här branscherna är de enda som går bra just nu.
    Det lär finnas 100 miljarder kronor i investeringsplaner för vindkraften, vars utbyggnad fyrdubblats. Och miljöminister Andreas Carlgren (c) brukar prata om att förnybar energi ger en miljon nya jobb till år 2020.
    Men en bransch som inte hänger med i utvecklingen är byggbranschen, menar Tomas Kåberger.
    – Det har varit väldigt varierande kvalitet på hur energisnåla husen byggts under de senaste åren. Man har inte så god kontroll över energikonsekvenserna av de tjusiga glasfasadkonstruktioner man byggt, säger han och slår ut med händerna i en typisk Kåberger-gest där han liksom markerar det han sagt med bägge händerna i luften.
    Han har tidigare formulerat problemet så här:
    ”Den som har makten över hur byggnadernas energisystem ser ut har inte varit samma aktör som sen betalat räkningen.”
    Med andra ord, det är de boende och samhället som får betala för det energiläckage som orsakas av byggfusk och kortsiktigt tänkande.
    – Branschen har varit dålig på att leva upp till de utfästelser man har gjort om nya byggnaders energiprestanda. Utfästelser som inte är förenade med någon form av ekonomiska konsekvenser om man bryter mot dem kan bli svåra att få genomförda.
    – Det ska kosta att misslyckas, helt enkelt. Nu har man många gånger, exempelvis i Västra Hamnen i Malmö, valt en annan lösning än den man från början utlovat, för att spara pengar. Det har inte kostat något i slutändan att bryta sina löften.

Foto: Håkan Flank Varför är just du lämplig som generaldirektör för Energimyndigheten? ”Jag är en av de få i landet som har erfarenhet både från energiforskning, energibranschen, miljörörelsen och statliga energiutredningar. Jag förstår hur de tänker på flera håll.”

Ska man införa böter för byggföretag och byggherrar som bygger hus som inte är energisnåla?
    – Det måste finnas incitament och ekonomiska drivkrafter som gör att byggföretagen lever upp till sina utfästelser. Det kan handla om både morot och piska, säger Tomas Kåberger som inte vill säga mer konkret om hur systemet ska fungera.

Byggnadssektorn är en av samhällets största energislukare. Byggnader står för omkring 40 procent av landets energiförbrukning. Vad kan man göra åt det?
    – En av de största
utmaningarna är miljonprogramsområdena, som vi måste hantera på ett intelligent och skickligt sätt. De här bostadsområdena har ofta goda förutsättningar att bli hållbara områden, ur energi- och transportsynpunkt. Miljonprogramsområdena är ofta täta och lätta att försörja med offentliga kommunikationer och fjärrvärmesystem.
    – Samtidigt byggdes de med tidigare industriella metoder som inte alltid var lyckade om man ser till byggnadskvalitet och klimatskal. Här finns en potential för fastighetsägarna, att samtidigt som de ökar byggnadernas energiprestanda så får de boende ökad komfort genom exempelvis minskat drag och buller, menar Tomas Kåberger på sitt eftertänksamma vis.

Men det saknas fortfarande incitament för de boende i miljonprogramsområdena att spara energi. Som hyresgäst kan jag ha fönstret vidöppet samtidigt som elementet är påskruvat för fullt. Det kostar inte brukarna något att slösa med energi eftersom värmen ingår i hyran. Borde man inte införa mer individuell mätning av värme- och vattenförbrukning i flerbostadshus?
    – Nja, det är inte hyresgästerna som bestämmer över klimatskalet. Individuell mätning är fram­för allt bra när det gäller varmvattenkonsumtionen, men för mätning av rumsvärmen blir det svårare att få den rättvis. Har du en hörnlägenhet så får du stora värmekostnader för att du har ytterväggar åt alla sidor. Om du bor i en lägenhet med en liten yttervägg och stor väggyta mot grannarna så kan du klara dig utan egen uppvärmning och i stället belasta grannarna. Så det är inte helt enkelt att bara sätta in en mätare så blir allt rättvist och bra, säger Tomas Kåberger som själv har sänkt sina värmekostnader rejält efter att ha installerat både solfångare och solceller på villan hemma i Mölndal.
    – Huset hade direktverkande el som enda värmekälla när vi flyttade in. Nu har vi sänkt förbrukningen från 20 000 till 15 000 kWh per år tack vare investeringen i solenergi.
    Därmed har familjen Kåberger sänkt sin värmekostnad med hela 5 000 kronor på ett år. Men då är inte investeringskostnaderna på 10 000 kronor för solfångarna och 40 000 kronor för solcellerna inräknade.
    – Det är framförallt solfångarna som är lönsamma. Solcellerna är fortfarande en ganska dyr investering för den enskilda familjen, konstaterar Tomas Kåberger som själv ser solcellerna till det egna hemmet som ett utslag av ”experimentlusta”.

Hur ska byggsektorn uppnå EU:s klimat- och energimål till år 2020? Bland annat ska energianvändningen effektiviseras med 20 procent.
    – Genom att ta tillvara de möjligheter som finns inom miljonprogrammet. Det är byggsektorns största utmaning i Sverige. Lyckas man åstadkomma en framgångsrik renovering av de här områdena så ger det andra positiva effekter i hela samhället.

Vad tycker du om ekodesign-direktivet?
    – Ekodesign-direktivet är en jättefin stimulans för teknisk utveckling av framförallt hushållsapparater. Det kommer leda till att apparaterna blir jättelite dyrare och jättemycket energieffektivare. Det innebär att apparaterna kommer att kosta mindre i drift. Alla kommer att tjäna på det här! utropar Tomas Kåberger entusiastiskt och med ett språk som även dagisbarn skulle förstå.

Hur kommer finanskrisen att slå mot investeringar i ny miljöteknik och energieffektiviseringar?
    – Miljöteknik och förnybar energi är potentiella vinnare i krisen. Det är tydligt att ett av skälen till finanskrisen är de kraftiga förändringar av världens pengaflöden som har följt på oljeprisuppgången de senaste åren. I den amerikanska räddningsplanen för finanssektorn ser man till att investeringar i förnybar energi får fortsatt stöd genom skatterabatter. Man inser att minskat beroende av importerad olja är en viktig åtgärd för att slippa från den finansiella obalansen.
    – Anläggningar för förnybar energi är fysiska anläggningar med en stabil marknad för produkterna och låga rörliga kostnader. Dessa kommer att framstå som mer pålitliga investeringar än improduktiva fastigheter eller krångliga finansiella instrument de kommande åren, menar han.

Foto: Håkan Flank Vad Gör du om tio år? ”När världens energiproblem är lösta tänker jag jobba i turistbranschen.”

I nummer 9/08 av VVS-Forum riktas i en debattartikel kritik mot landets energirådgivare för att de förordar andra lösningar framför bergvärme. Hur ser du på det?
    – Jag tror inte att det här är generellt sant. Det finns alltid leverantörer som känner sig förfördelade. Energimyndigheten har uttalat sig i ett fall om värmepump kontra fjärrvärme. Där var vår poäng att det inte var
systemet i sig som var avgörande ur klimatsynpunkt, utan det var vilka energikällor man hade till fjärrvärmen respektive värmepumpen, säger Tomas Kåberger och ger exempel:
    – En värmepump som man köper kolkondens-el till blir ingen framgång för klimatarbetet, men tar man sig råd och betalar för förnybar el blir värmepumpen omedelbart mycket bra ur klimatsynpunkt. Fjärrvärme som eldas med olja är inte bra. Däremot är fjärrvärme som eldas med biobränsle i kraftvärmesystem väldigt bra för klimatet.
    Han tycker inte att det är besvärligt med alla dessa resor till och från jobbet i Eskilstuna, hemmet i Mölndal och ett oräkneligt antal möten i Stockholm och övriga landet. Den egna bilen, en etanoldriven Ford Focus Flexifuel, använder han ytterst sällan.
    – Jag har inte tid med det. Det är lättare att arbeta när man åker tåg.
    Tomas Kåberger gör en tydlig åtskillnad mellan arbete och fritid. På vardagarna kan han jobba i princip dygnet runt, medan helger och semestrar är heliga. Då umgås han med familjen och ingenting från arbetslivet får störa.
    Men allra helst sitter han ensam på en alptopp och blickar ut över nejderna. Fjällvandring och bergsklättring är Tomas Kåbergers passion. För han tycks varken lida av svindel eller av rädsla inför till synes omöjliga utmaningar.

Eva-Maria Fasth