Lärlingsförsöket
ska ge duktigare yrkesarbetare

Lärlingsutbildningarna på gymnasiet är en försöksverksamhet som nu har dragit igång runt om i landet. Platserna är efterfrågade, särskilt de inom VVS. Försöket innebär att minst hälften av utbildningen ska vara arbetsplatsförlagd. Men branschorganisationen VVS Företagen är tveksam till de lägre ställda teoretiska kunskapskraven.

Enligt regeringens planer ska lärlingsutbildningen bli en del av den nya gymnasieskolan som planeras träda i kraft 2011.
    Utbildningsminister Jan Björklund ser den nya lärlingsutbildningen som ett viktigt steg i riktningen att höja yrkesutbildningarnas kvalitet och status.
    – Att eleverna utbildas på arbetsplatserna ger duktiga yrkesarbetare med moderna kunskaper, säger han. Det stärker också samarbetet mellan skolan och arbetslivet. Samtidigt får gymnasieeleverna fler studieformer att välja mellan.
    Lärlingsförsöket inverkar inte på de redan befintliga lärlingssystemen utan är en kompletterande försöksverksamhet.

Tyskland och Danmark förebilder
Det var efter förebilder från länder som Tyskland och Danmark – där lärlingsutbildningar är vanliga – som regeringen beslutade att införa den gymnasiala lärlingsutbildningen.
    Försöksverksamheten startade 1 juli 2008. I den första omgången ville närmare 300 skolor i hela landet vara med. Totalt beviljades nästan 5 000 lärlingsplatser, varav drygt 3 700 kom i gång.
Under oktober 2008 inleddes ansökningsomgången inför läsåret 2009/2010 då 6 000 nya platser ska fördelas.
    De arbetsplatser som tar emot lärlingar får ekonomisk ersättning av kommunen. Ett statsbidrag på 25 000 kronor per elev och år utbetalas till de skolhuvudmän som deltar. Sammanlagt satsar regeringen 515 miljoner kronor under de kommande tre åren. Huvudmannen ansvarar för hur statsbidraget används i försöksverksamheten.
    Eleverna söker till lärlingsplatserna på vanligt vis, det är betygen som avgör.
    Utbildningen omfattar 2 500 gymnasiepoäng, varav minst hälften ska vara arbetsplatsförlagd.
Det är möjligt att anställa eleven i det företag där utbildningen sker, men bransch- och arbetsgivarorganiationen VVS Företagen tycker inte att det är en bra lösning utan föredrar att gymnasielärlingen har elevstatus under utbildningstiden, som liksom gymnasieskolans energiprogram avslutas med en lärlingstid på två år. Sedan kan eleven avlägga yrkesexamen.
Utbildningen kan baseras antingen på de särskilda kursplaner för försöket som Skolverket utarbetat eller på redan befintliga nationella kursplaner.

	”Handledningen ute på företagen är en jätteviktig fråga”, säger Pär Bönnestig, regionansvarig för VVS Företagen i Skåne.                   Foto: Anders Kristensson

Komplettering krävs för yrkesexamen
För att ge mer tid till yrkesämnena är det möjligt att minska på antalet kärn­ämnestimmar i undervisningen. Det innebär att eleven inte får behörighet att söka till högskolan utan ytterligare komplettering. Kärnämnena måste också kompletteras i efterhand om eleven ska kunna avlägga yrkesexamen och få yrkesbevis.
    – Att alla inte får behörighet att söka in till högskolan är en svaghet i systemet, samtidigt finns det naturligtvis en poäng i att alla inte behöver bli akademiker, säger Pär Bönnestig, regionansvarig för VVS Företagen i Skåne, som ändå rekommenderar eleverna att läsa alla kärnämnen för att få behörighet och kunna ta yrkesexamen.
    – Det är mycket lättare att läsa in dessa ämnen redan i gymnasiet än under den riktiga lärlingsperioden, säger Pär Bönnestig. Det är svårt att arbeta full tid och sitta på skolbänken på kvällarna. Därför tycker vi det är bäst att inte minska antalet kärnämnen under den gymnasiala lärlingsperioden.

Krav på handledarna
Handledningen av eleverna på arbetsplatserna ställer stora krav på företagen. Enligt Skolverkets bestämmelser får bara sådan handledare anlitas som har ”nödvändiga kunskaper och erfarenheter för uppdraget och i övrigt bedöms lämplig”.
    – Handledningen är en jätteviktig fråga, säger Pär Bönnestig. När företagen tar emot lärlingar måste de vara medvetna om den betydelsefulla roll som de har både för själva utbildningen och för att kunna ge ungdomarna det stöd som de behöver. Handledarna måste också veta hur betygssättningen i skolan fungerar.
    Pär Bönnestig är inte säker på att alla företag i dagsläget har tillräckliga resurser för att kunna ge bra handledning.
    Vad gäller fördelningen av statsstödet lämnar VVS Företagen ingen generell rekommendation, även om Pär Bönnestig personligen menar att skolan bör ge en skälig ersättning till företagen för deras utbildningsinsats.
    – Men vi rekommenderar ingen särskild summa, säger Pär Bönnestig. Företagen själva äger denna fråga.
    Ansvaret för att få fram lärlingsplatser ligger på skolorna.

Mats Nihlén

Fotnot: Läs mer om VVS Företagens synpunkter på ledarplats, sidan 4, där vd Roine Kristianson varnar för att försöksutbildningen kan medföra att elever inte kvalificerar sig för yrkesexamen enligt branschkraven.

I Skåne gillas försöket

	Henrik Parsson lär sig bocka rör under överinseende av läraren Mats Axelsson, tidigare VVS-montör under 35 år, men omskolade sig till lärare efter en arbetsskada.      Foto: Anders Kristensson

Eleverna lär sig yrket i skolan samtidigt som de får praktisk erfarenhet i arbetslivet. – En bra kombination, säger läraren Mats Axelsson och får medhåll av sina elever som tycker det är jättebra att kunna varva utbildningen med praktik.

Sedan augusti går nio ungdomar i lärlingsutbildning inom VVS på Frans Möllergymnasiet i Kävlinge. Tre dagar i veckan är de i skolan, resten av tiden är de ute på enskilda företag.
    Eftersom utbildningen vänder sig till elever som redan har bestämt sig för vad de vill göra är motivationen hög. Ingen behöver fundera över vad de ska göra när de lämnar skolan om tre år – och eleverna ser ljust på framtiden.
    – Jag har länge haft siktet inställt på att bli VVS-montör och har sommarjobbat på värmepumpsföretaget Sintab i Lund, berättar Henrik Parsson, 18. För mig var lärlingsutbildningen ett självklart val.

Eleverna kan själva välja om de vill läsa alla kärnämnen och få högskolebehörighet eller bara läsa de ämnen som försöksverksamheten kräver. Här pluggar Jack Overgaard och Linus Cadovius.      Foto: Anders Kristensson

Hård konkurrens
Konkurrensen om de nio platserna var hård och det var många som inte kom in. Bara förstahandsval och godkända grundskolebetyg gällde.
    När vi träffar Henrik Parsson står han vid en av skolans arbetsbänkar och lär sig bocka rör. I ett annat rum sitter Linus Cadovius, 16, och Jack Overgaard, 16 och läser svetsteori. Resten av eleverna är ute på olika företag.
    – Jag lär mig mer här än på skolbänken, säger Christoffer Löwenborg, 16 år, som vi träffar på företaget Värme Industri Sanitet i Kävlinge, där han ska gå som lärling varje måndag och tisdag.
Företagets chef och grundare Joakim Olsson, som själv gått lärlingsvägen, är mycket positiv till den nya utbildningen.
    – Det är bra för hela branschen och något som vi efterlyst länge, säger han och lovar att Christoffer Löwenborg kommer att få jobb på företaget efter utbildningens slut.
    Tillbaks på skolan berättar Mats Axelsson att den vikande konjunkturen gjort det svårare att få tag i praktikplatser, men att han ändå räknar med att få fram de platser som behövs.
    Mats Axelsson har täta kontakter med företagen och följer själv med till arbetsplatsen innan eleven börjar praktisera. När praktikperioden börjat har han hela tiden kontakt med både eleven och handledaren.
    – Eftersom praktiken är en viktig del av utbildningen måste allt fungera mellan företaget och eleven, säger han.

	Sedan augusti går nio ungdomar i lärlingsutbildning inom VVS på Frans Möllergymnasiet i Kävlinge. Här är läraren Mats Axelsson med eleverna Jack Overgaard, Linus Cadovius  och Henrik Parsson.                    Foto: Anders Kristensson

Eleven väljer själv
Under det första året är eleverna ute på företagen två dagar i veckan, det andra året tre dagar och tredje året en hel termin. Tiden i skolan ägnas åt grundläggande VVS-utbildning och undervisning i kärnämnena. Alla elever får allmän behörighet.
    – Eleverna kan själva välja om de vill läsa alla kärnämnen och få högskolebehörighet eller bara läsa de ämnen som försöksverksamheten kräver. Det ser vi som en fördel, säger Mats Axelsson. Alla vill ju inte bli ingenjörer.
    Vill eleverna gå vidare går det att göra individuella tillval och komplettera de ämnen som behövs, antingen på skolan eller på Komvux.
    Oavsett vilket val eleven gör är VVS-utbildningen densamma. Mats Axelsson håller i utbildningen. Han har jobbat som VVS-montör i 35 år, men omskolade sig till lärare efter arbetsskada. Sedan 2005 är han lärare på Lernia och Frans Möllerskolans energiprogram med inriktning på VVS- och kylteknik.
    – De flesta av eleverna har ingen praktisk erfarenhet, därför får vi börja med grundläggande saker som verktygslära med att borra, såga och ta mått, sedan smyger vi in VVS och svetskunskap, berättar han. Vi snuddar också vid kyla och ventilation.
    Eleverna får lära sig läsa ritningar och tänka kreativt för att hitta de bästa lösningarna. De lär sig värmesystem och avloppssystem, och att jobba självständigt.
    – Vi försöker förbereda dem för yrket och skapa så realistiska miljöer som möjligt där de får öva. Men det går inte att efterlikna verkligheten i en skolsal, därför är praktiken oerhört viktig. Att eleverna nu tillbringar nästan halva tiden ute på företagen ser vi som en stor fördel jämfört med det vanliga energiprogrammet.

”Det här är bra för hela branschen och något som vi efterlyst länge”, säger Joakim Olsson.      Foto: Anders Kristensson

Positivt tycker företagen
Även från företagens sida applåderar man att eleverna får längre och framför allt mer regelbunden praktik.
    – Fördelen med att Christoffer Löwenborg är hos flera dagar varje vecka är att han kan följa jobben från början till slut och får en helt annan bild av hur det går till att arbeta som VVS-montör, säger Joakim Olsson.
    Mats Axelsson ser bara fördelar med den nya lärlingsutbildningen som han tror kommer att göra eleverna bättre anpassade till marknadens behov och höja statusen för gymnasieskolans yrkesutbildning.
    – Vi kommer säkert att få färre avhopp eftersom de skoltrötta slipper läsa exempelvis matte B och i stället kan koncentrera sig på den praktiska utbildningen.

Mats Nihlén

 

Fakta/Gymnasial lärlingsutbildning Försöksverksamheten startade 1 juli 2008 och pågår till och med 30 juni 2011. Lärlingsutbildningens innebär att minst hälften av utbildningen, 1 250 av 2 500 gymnasie­poäng, ska vara arbetsplatsförlagd. Syftet är att höja yrkesutbildningens kvalitet. Totalt 157 skolhuvudmän runt om i landet (126 kommuner, 27 fristående och 4 landsting) beviljades sammanlagt 4 963 lärlingsplatser.