Passivhus i Trosa

	Foto: Ekologiska Byggvaruhuset

Allt annat än
passivt tänkande

På en berghylla med utsikt över Trosafjärden ligger den arkitekt­ritade exklusiva villan med stora fönster och glasade partier. Villan är knappast något man vid en första anblick förknippar med passivhus och ekologiska byggmaterial, men det är precis just det man ska göra.

Huset är ett experimentbygge där Ekologiska Byggvaruhuset låtit bygga ett lågenergihus i miljövänliga naturmaterial.
    – Tegel, vass, halm, lin, trä och lera ingår i min vision om vad framtidens hus kommer att byggas av, säger Ekologiska Byggvaruhusets ägare Erik Hedenstedt.
    Detta är material man också i hög grad nyttjat i detta projekt. Att välja det bästa från äldre material och blanda med den senaste tekniken ser han inte som något hinder.
    – Vi kommer även i framtiden vilja ha ett bekvämt, gärna lyxigt, boende men det måste ske med ekologisk hållbarhet i åtanke.
 

	Ekologiska Bygg-varuhusets ägare Erik Hedenstedt har projekterat experimentbygget.       Foto: Christer               Nordemo

Det bästa av gammalt och nytt
Det unika huset på 120 m² i två plan är ritat av arkitekt Anna Webjörn. Huset är planerat i detalj under närmare två år och projekteringen har gjorts av Erik Hedenstedt, som inte förnekar att en och annan nattsömn blivit lidande:
    – Det är så oerhört många detaljer att tänka på när man bygger ett sådant här hus och det finns ju knappast någon färdig instruktionsbok att läsa från. Min erfarenhet från byggnadsvården har varit till stor nytta, men det är ont om dokumenterad kunskap när det gäller att blanda äldre och nyare teknologier och material. Här gäller det att välja det bästa från båda områdena och se till att de fungerar i kombination.

 

Solfångarna är placerade för att också fungera som solskydd för fönstren. De är monterade i ”vinter-vinkel” för att ge bra med varmvatten även under den mörka årstiden. Den svarta överdelen på den inglasade balkongen är solcellspanelerna.        Foto: Christer Nordemo

Leran lagrar temperaturen
Huset är byggt med en ytterväggsstomme av träreglar och råspont. Det är isolerat med 380 mm tjocka linullskivor (lambdavärde 0,038) och på utsidan sitter en linoljemålad träpanel. På insidan av isoleringen sitter en diffusionsöppen men konvektionstät syntetisk duk.
    – Att ta in syntetiska produkter har jag försökt minimera, men i det här fallet bedömde jag att det inte fanns något ekologiskt alternativ, i alla fall inte något beprövat, säger Erik Hedenstedt.
    Insidan av väggen är putsad med 50 mm lera som sedan är målad med en jordpigmenterad lerfärg. Leran, som är halminblandad, ligger i tre lager på en vassmatta. Den är synnerligen lokalproducerad då leran kommer från ängen nedanför huset och hästgödseln från en närbelägen gård.
    – Vi har använt lera på insidan av flera anledningar. Först och främst för att göra ytterväggen till en tyngre konstruktion som kan ackumulera värme eller kyla beroende på årstid. Det är också av den anledningen vi har valt att göra alla innerväggar av återvunnet tegel, som är massivare och tyngre än den modernare varianten. Även innerväggarna är putsade med lera och dessutom murade med lerbruk i stället för cementbruk.

	Yttertaket är täckt med sedumört.           Foto: Ekologiska Byggvaruhuset

Glas underst och gräs överst
Husgrunden är en radonskyddad gjuten betongplatta på mark med isolering av cellglas. Taket är isolerat med 500 mm linullskivor och yttertaket är ett så kallat grästak som är täckt med sedumört. Grästaket har, förutom att det är ett högst ekologiskt material, också den fördelen att det lagrar fukt som sedan, när det i varmt väder torkar, har en kylande effekt. Inomhus är golven belagda med kalksten och ekparkett för att få hållbara och tunga material. Fönstren har karmar och bågar av ek och U-värdet, mätt på hela fönsterkonstruktionen, är låga 0,8 W/m²K.

	Tilluften på övervåningen kommer ur golvet av ekparkett.        Foto: Christer Nordemo

Förvärmd tilluft
Uppvärmningen av villan ska på passivhusvis i första hand ske av personer och hushållsmaskiner. När det inte räcker till så finns ett ventilationsaggregat av FTX-typ med ett elbatteri på 900 W. Elbatteriet kommer dock att vara urkopplat för att prioritera andra energislag än el. FTX innebär att man har både kontrollerad till- och frånluft samt återvinner värmen i frånluften genom att förvärma tilluften. På sommaren tas tilluften från marknivå på husets kalla norrsida. På vintern används den spektakulära inglasade balkongen för tilluft. Då har man också möjlighet att dra för de svarta gardinerna på balkongen för att förvärma utrymmet och luften. Det kommer också att finnas en vattenmantlad braskamin i bottenvåningen som kan leverera strålningsvärme på 3 kW.

Poolen ska förhindra förångning
Braskaminen är dock i första hand till för varmvattenberedning, när inte solfångarna räcker till. På husets södra sida sitter 25 m² plansolfångare, snyggt maskerade som solskydd till fönstren. Dessa är sedan kopplade till två stycken ackumulatortankar på totalt 1 500 liter. För riktigt varma sommardagar planerar man även att bygga en liten pool, och detta inte bara för möjligheten att ta ett svalkande bad. Poolen är även tänkt att ta hand om eventuell överskottsvärme från solfångarna, som ackumulatortankarna inte kan ta emot, och förhindra förångning i solvärmesystemet.

	I det kombinerade bad- och teknikrummet finns de två 750 liters ackumulatortankarna.           Foto: Ekologiska Byggvaruhuset

Avloppet värmeväxlas
Även avloppssystemet är försett med en värmeväxlare. Den består av ett 4” kopparrör med en tätt lindad vattenfylld kopparslinga. Inkommande kallvatten för varmvattenproduktion blir förvärmt i slingan innan det går vidare till beredning.
    Huset är även på många andra sätt optimerat för låg energiförbrukning. Det har till exempel solceller på 4 m² som ger växelström och dessutom kommer den övriga tillförda energin från andelar i ett vindkraftverk.

Dyrt per kvadratmeter
Under senhösten flyttade Erik Hedenstedt in i huset för att sedan under ett år utföra utprovning, intrimning och utvärdering av bygget. Därefter kommer huset att vara till salu. På frågan om vad bygget har kostat svarar han:
    – Billigt blev det inte. Framför allt inte om man slår ut det som kvadratmeterpris på den relativt lilla ytan.
    Mer än så vill han inte säga om kostnaderna, men nästa projekt kanske kan ge ytterligare en ledtråd.
    – När det här projektet är utvärderat och klart ska jag göra ett ekologiskt och energisnålt lågbudgethus. Det är kanske en ännu större utmaning, men det får vi se då.
    Har man på egen hand lyckats ro detta imponerande projekt i hamn, utan stöd från myndigheter och tekniska fakulteter, har man kommit mycket längre än de flesta stora och kapitalstarka byggföretagen och hustillverkarna. Med erfarenheterna från detta projekt kan det bli mycket intressant att se hur Erik Hedenstedts ”Eko-låg-budget-hus”-projekt kan komma att utveckla sig. Något vi hoppas att kunna få återkomma till i framtiden.

Christer Nordemo

Fotnot: Skisser och mer info om huset finns på www.ekologiskabyggvaruhuset.se.

Fakta/Passivhus Det finns ingen nationell standard på vad ett passivhus är eller vilka krav det ska uppfylla. Där­emot finns en kravspecifikation som har utarbetats av Forum för Energieffektiva Byggnader (FEBY). De byggnader som uppfyller dessa krav kan klassas som ett passivhus enligt Energimyndigheten. Den senaste revideringen av specifikationen är från våren 2008. Utdrag gällande effekt och energi: Maximalt avgiven effekt vid dimensionerande utetemperatur för hela byggnaden (enligt Atemp) för uppvärmning, till exempel via ett batteri i ventilationsaggregatet: > Klimatzon söder: 10 W/m² > Klimatzon norr: 14 W/m² För byggnader mindre än 200 m² får man lägga till + 2 W/m². Rekommenderade nivåer för mängd köpt energi (enligt Atemp) för hela byggnadens energianvändning exklusive hushållsel: > Klimatzon söder: 45 kWh/m² per år > Klimatzon norr: 55 kWh/m² per år För byggnader mindre än 200 m² får man lägga till + 10 kWh/m² per år Exempel: Passivhuset i Trosa är på 120 m² och ligger i klimatzon söder.     Elbatteriet i FTX-aggregatet får då maximalt ha en effekt på 1 440 W, det vill säga ungefär samma effekt som en normal bilkupévärmare.     Den köpta energimängden per år (exklusive hushållsel) rekommenderas att vara 6 600 kWh. I dessa kWh ska också varmvattenproduktionen ingå, något som normalt brukar beräknas till cirka 3 500 kWh. Detta innebär att elbatteriet i FTX-aggregatet kan gå på maximal effekt totalt cirka 90 dagar per år innan ”energikvoten” är fylld. Christer Nordemo Fotnot: Hela kravspecifikationen finns att läsa på www.energieffektivabyggnader.se.